Sidensvansarnas silverklockor ljöd mot den mulna oktoberhimlen idag. De är så estetiskt tilltalande och hela deras uppenbarelse skänker mig tröst och glädje i denna tid där dagarna blir allt mörkare. Det är fint att de finns. Vad skulle jag göra utan alla fåglar som aldrig sviker? De finns alltid där när man behöver dem.
Allt gott,
Christopher